shoppa hos mammasanningar.se

Mom-shaming

Tröja från www.mammasanningar.se

Jag fick en fråga om jag upplevt Mom-shaming och vad jag tycker om detta.

Jag fick faktiskt börja fundera väldigt noga. Jag har nog den turen att ha VÄRLDENS snällaste och underbaraste människor som följare, brukar inte ens kalla dem följare utan säger oftast “mina insta-kompisar” haha! Så bra har jag det, drygt 10.000 insta kompisar och och jag älskar er! <3

Men till ämnet igen! mom-shaming är för mig inte något direkt elakt utan mer kanske lite översittar attityd. Alltså att jag som mamma tror att mina sätt att hantera föräldrarskapet är rätt sätt. Att det jag tycker är viktigast för mitt barn borde alla värdera lika högt i sina relationer till sina barn osv. Att komma med “tips” när personen i fråga inte har bett om det, kan ibland vara mom-shaming för vissa medan andra älskar det. Det bottnar sig i hur mottagaren tar kommentaren. Känner sig mottagaren kränkt, ledsen och utsatt så är det jag som ska backa. Jag behöver inte ge råd till dem som mår dåligt av dem. Råd som mottagaren mår sämre av, jag vill ge råd som gör att mammor känner sig starkare i sig själva, att dom litar på att deras styrkor är starkt nog. Alla är inte lika starka på alla bitar.

Jag har fått en enda kommentar som gjorde att jag tvivlade på mitt omdöme och mig själv som mamma. Det var en kommentar när jag var på gymmet för första gången efter förlossningen, jag var så stolt! Kian sov i babyskyddet bredvid mig och jag fick träna mig svettig. Jag visste att jag hade full koll på honom, mer än jag någonsin kunnat ha i bilen. Tränade 30 minuter och sedan var vi klara. Då fick jag en kommentar att det värsta jag kunde göra var att låta honom sova i babyskyddet för då kan han dö. Jag vet att den person som slev detta till mig inte gjorde det för att jag skulle må dåligt. men det gjorde jag. Jag hade frågat på bvc om det var okej att träna med honom bredvid i babyskydd, jag vet att jag är en hönsmamma som höll koll på minsta lilla avvikelse i andningen eftersom min bror dog i plötslig spädbarnsdöd. Men ändå tog den mig på helt fel sätt.

Jag har inte varit på gymmet sedan dess.. Jag kunde inte lita på mig själv och mitt omdöme. Det enda min hjärna sa till mig var, tänk om hon har rätt. Då kommer jag ångra mig för resten av livet.

Så vad vill jag ha sagt? Jag vet inte. Men jag anser att mottagarens reaktion och känsla styr om kommentaren är mom-shaming eller inte.

Fortsätt stötta varandra och varandras olika styrkor! Vi är fan bäst tillsammans! <3

Kategorier Sandra

3 tankar på “Mom-shaming”

  1. Alltså.. Om Kian sov 30min i babyskyddet så skulle den personen som kommenterat hatat mig.. Min dotter vägrade sova i annat än babyskyddet under hennes första 2 månader…. Meen om några månader fyller hon 2år och ingen fel på henne 😁

    Svara
    • Jag tror inte att hon hatade på mig, hon menade säkert väl efter sina egna rädslor/erfarenheter, men den kommentaren gjorde mig osäker i mig själv! Helt underbart att ni hittade ett sätt för att ert barn (och ni) fick sova!! Hög femma!!! <3

      Svara
  2. Men oj! Vad är det som gör att barnet inte får sova i babyskyddet? Har BF om 10 dagar och har inte hört om det tidigare 😱?

    Svara

Lämna en kommentar

Fler inlägg av Sandra